dagsforhus

Igår var vi och tittade på två olika radhus i Storvreta här utanför Uppsala.

Ett köpes, helt och hållet.
Planlösningen var väldigt bra. Gavel, såklart. Med vardagsrummet mot ytterväggen, skitbra.
MEN, det hängde lösa elkablar, inget lock på dosan till tvättmaskinen, antennsladden hängde på balkongräcket, osv.
DEssutom såg en kompis att det låg godispapper i barnrummet, kom igen, kan man inte plocka undan allt sånt om man ska ha visning?
Nej, ingen bra känsla där!

Det andra var ett bostadsrättsrasdhus, med ganska hög avgift och därmed billigare i inköp. Tanken med detta var att jag skulle investera mina pengar, inga lån, och möjligtvis ha kvar lägenheten och hyra ut den. Nåt sånt.
Bostaden var verkligen JÄTTEfin, totalrenoverad. OCH ägaren var elektriker, vilket säger rätt mycket om att det är schysst gjort. Säga vad man vill om hantverkare, men dom ÄR yrkesmän.

Från början var vi ensamma på visningen, gillade tomten osv. Kunde nog tänka oss att bo där ja.. sen kom det mer folk och till slut kom det en karl ungefär 30 år med en unge på armen. Mäklaren kände igen honom = han hade varit på föregående visning och hade bestämt sig. Ville bara, "kolla igen".
Då utgångspriset i stort sett var min smärtgräns kände vi att det var ingen idé.
Så vi åkte hem.

Ikväll ska vi kika på ett hus!